Trevor Clarke – Sufferation

Trevor Clarke - Sufferation

Livet är inte så lätt för Trevor Clarke, han vaknar på morgonen och har inget jobb och ingenstans att ta vägen. Livet är extra hårt för dom som är fattiga, tänk på det nästa gång det är val!

Hur många bra låtar finns det egentligen på Studio One? Det skulle vara nice med några Studio One-boxar liknande dom som kom med Stax där på nittiotalet, alla låtar inkluderade.

The Eternals – Stars

The Eternals - Stars

Ok, steg ett när du tänker Studio One: Lyssna in det som finns med Cornell Campbell! Allt han gjorde där sent sextio och tidigt sjuttiotal är helt underbart. Här är är han tillsammans med Ken Price och Errol Wisdom, det är Cornell som leder gruppen. Stars är ännu en fantastisk kärlekssång. Baksidan på singel har låten Queen Of The Minstrels, klassiker men inte helt min smak.

Andra låtar på Studio One som du bara måste höra om du inte gjort det, är hans covers på Ten To One, Conversation och Pretty Looks Isn’t All. Alla är minst lika bra som originalen.

Bob Andy – Desperate Lover

Bob Andy - Desperate Lover

Ojoj, tidig reggae med den kanske souligaste rösten från Jamaica. Jag är oerhört svag för just den här Bob Andy låten (han har skrivit den). Hans sång är fantastisk, det bara dryper soul och orgeln tar över så perfekt efter verserna. Det blir helt enkelt inte bättre än såhär!

Låten ligger på Supreme, underlabel till Studio One. Äntligen fick jag tag på ett exemplar som spelar bra, är inte alltid så enkelt med Jamaicanska singlar.

Texten är också så simpel, enkel och kort:

How do you feel when you’re baby’s gone
How can you sleep
With no one to keep you warm
You toss and turn, you cry all night
It’s such a feeling, it gives an awful fright

I made a mistake when I grieved her heart
She couldn’t stand it
She decided we’d part
I’ve got to find her and apologize
I want no one else, she is just my size

Förresten, det blev årslista i år också, det här var mitt 2011.

Slim Smith – Rougher Yet

Slim Smith

Det finns så många sjukt bra låtar med Slim Smith och den som satt sig hårdast i min hjärna är Rougher Yet. Rytmen har blivit en klassiker. Den finns på singel men jag har den på fina plattan Born To Love.

Plattan har typ fem helt oemotståndliga låtar (Rougher Yet, I’ll Never Let Go, Keep That Light, You Don’t Care och The New Boss) och några utfyllnader. Gillar dom här fina Studio One plattorna, kolla in här hur man har tryckt omslaget på en kexkartong, sånt gör mig hur glad som helst (det här är alltså insidan på omslaget).

Slim raddade också upp en massa fina låtar med The Techniques innan han började spela in på Studio One.

Jim Brown – See Him Deh

Ända sen jag hörde Jim Browns version på Lecture (eller Lecturer som den heter ibland) har jag älskat sönder den, det här är ren glädje. Lägger med B-sidan, som inte är helt instrumental, utan Jim kommer in litegrann på den, bonus!

Jim BrownSee Him Deh

Jim Brown & Studio One BandSee Him Deh (version)

Sugar Minott – Please Be True

Sugar Minott - Please Be True

Det här låten kommer från ännu en av Sugar Minotts fina Studio One-plattor. Skivan skulle vara grym om den inte innehöll den vidriga låten Ghetto Funk, usch den går bort!

Det här är en finfin cover på Alexander Henrys Please Be True, det är ju en fin låt och den blir så mycket bättre med Sugar:s vackra röst.

Du kan lyssna på originalet här

Prince Jazzbo – Crabwalking

Calling all dancers! Prince Jazzbo kör över Horace Andy:s Skylarking på ett härligt sätt! Gillar också hans version på The Cables Baby Why (Playboy version) och You Don’t Love Me (No, No, No) (Fool For Love), alla tre från ungefär samma tid.

Crabwalking är coolt mixad, jag älskar dom här stoppen som är inlagda i rytmen!

Prince Jazzbo gick sen vidare och startade sitt skivbolag Ujama där det finns många fina avskalade produktioner.

Sugar Minott – Vanity

Sugar Minott - Vanity

R.I.P. Sugar Minott som dog igår. Alltid tråkigt när ens favoriter dör. Sugar släppte sjukt många plattor men av det jag hört så gillar jag hans tre tidiga på Studio One bäst och allra helt mest fantastisk är ju hans Showcase-platta. Skivan är helt enkelt en av dom bästa albumen någonsin!

Den är inspelad på mitten/slutet av sjuttiotalet men rytmerna är gamla Studio One-rytmer som kom kanske tio år innan. Det här tror jag var helt nytt då, han snodde en gammal rytm och skrev en ny text. Det slog rätt hårt i reggaevärlden och det sitter i fortfarande för en ny dancehallrytm kommer väl ut i alla fall tio olika versioner.

Sugar vägrade också att bli mainstream och hade ett gäng egna skivbolag bla Youth Promotion där han gav unga kids från ghettot en chans att bli artister. Eller vägrade, han hade en superhit med Good Thing Going men valde att satsa på sina egna bolag, jo det är ju att vägra!

En annan låt som jag gillar sjukt mycket med honom är Dust Dem OutWild Apache, samma rytm som Scalp Dem!